Ett lingonris i cocktailglas - ett porträtt av Monica Zetterlund
Jag jobbade på en jazzklubb som hette Blue Note i Paris 1959. Det var väldigt sent på natten och knappt några gäster kvar. Jag sjöng inte just då utan satt och läste i ett hörn när det kom fram en tjej, som sjöng i en färgad trio, och frågade om jag ville sitta med ett sällskap som just hade kommit. Då reste sig en snubbe och drog fram stolen. Jag såg direkt att det var Brando men jag låtsades som ingenting. Han visste att jag var svenska och frågade 'Is your name Ingrid? Anita? Karin?' Och så mumlade han precis som han gör i filmerna (Monica härmar mycket träffsäkert). 'My name is Monica', sa jag. 'I don't like that', svarade Brando. 'It's too international. May I call you Sven?' Så jag hette Sven Zetterlund i tre dagar. Ja, vi umgicks inte hela tiden... men snudd på.'
Detta är historien om Monica Zetterlund.
I den första delen berättar kollegorna. I den andra delen berättar hon själv.
ETT LINGONRIS I COCKTAILGLAS är ett reportage som ursprungligen publicerades i Clic nr. 5 1989
Anneli Jordahl är skönlitterär författare och litteraturkritiker. Håkan Lahger är en av Sveriges ledande musik och nöjesjournalister.
Storytel Dox - Reportage, intervjuer och artiklar
