'Jag har känt och möjligen förstått den nakna smärtan och beundrat det okuvliga modet att våga skala av sig så inpå benen'. Göra sig så 'hudlös'. Jag har beundrat humorn som trots allt finns i sprickorna' eller 'mellanrummen'. Dom som är så viktiga för Catharina. Där anar hon stjärnorna. /Py Bäckman