Tidens väv 1 – Kolvinge
Hon lät blicken fara över stjärnhavet och greps av en underlig känsla. Det var som om stjärnorna inte stod som de skulle. Hon snurrade sakta ett varv - och stjärnorna följde med. Det var så det kändes, och det var som om det fanns en skevhet på himlavalvet, som om stjärnorna stod fel
Jorun är tolv på det trettonde. En kväll på vägen hem drabbas hon av en konstig yrsel och hon tycker att det känns som om stjärnorna snurrar. Samma kväll hittar hon och hennes pappa en halvt förfrusen uteliggare, översnöad, i trädgården. De hjälper honom in och ringer efter ambulans, men den skäggige mannen flyr innan ambulansen kommer. På pläden där han legat ligger en svart fjäder.
Det blir början på ett farligt äventyr för Jorun. Stjärnorna har visat att Jorun är den sistfödda. Det är hon som ska bära och skydda nyckeln som kan låsa upp och försluta tidens väv. Men för att göra det måste hon resa tillbaka till vikingatiden och stoppa de onda krafter som vill förändra framtiden.
