Edgar Allan Poe kallas inte sällan för skräckens mästare och i novellen Huset Ushers undergång, ett av 1800 talsförfattarens mest berömda verk, står det tydligt klart varför. Den skräckinjagande berättelsen om poeten Usher och hans hemsökta slott håller läsaren i ett klaustrofobiskt grepp redan från första stycket. I Poes prosa är varje ord noga avvägt, varenda detalj betydelsebärande och allt genomsyrat av en tryckande laddning. Det är inte så att jag skyr faran som sådan – det som skrämmer mig är vad den till sist oundvikligen framkallar: – skräck. I detta modlösa och ömkliga tillstånd kommer, så känner jag det, förr eller senare den tidpunkt då jag måste överge både mitt liv och mitt förnuft i en kamp med skräcken, detta grymma tillstånd som fantasin målar upp.