När Alice föder dottern Ethel drabbas hon av en förlossningsdepression. Personalen bär in den fyra dagar gamla bebisen men Alice tittar bara kallt på det lilla knytet och säger: "Det där är en bortbyting. Henne vill jag inte ha." Alice lider av nervösa besvär och missbrukar alkohol och tabletter. Hån, kränkningar och fysisk misshandel blir Ethels vardag. Ibland får Ethel inte sova med resten av familjen utan slängs ut i ett förråd där hon får ligga på en trasmatta. Ibland får hon så mycket stryk att hon tvingas vara hemma från skolan. Vid ett tillfälle tappar hon nästan synen. När hon är tretton år gammal orkar hon inte längre utan försöker ta sitt liv. Ethels älskade pappa hittar henne i en snödriva. Det här är den sanna berättelsen om Ethels barndom. En historia om utsatthet, våld och galenskap men också om kärlek, styrka och tilltro till livet mitt i all bedrövelse.